Det ska först sägas att det finns många konkreta och väl motiverade förslag i Produktivitetskommissionens förslag “113 sätt att göra Sverige rikare och mer effektivt” (DN-artikel). Men, det hjälper inte när allt tar så lång tid. Utredningen kommer nu efter ett år med ett delbetänkande och ska arbeta hela 16 månader till. Då kommer slutbetänkandet.

Assar Lindbecks Ekonomikommission, “Nya villkor för ekonomi och politik” som jag har på skrivbordet framför mig när detta skrives, kom i mars månad 1993, efter knappt fyra månaders arbete. Den hade också 113 konkreta förslag. Och det är verkligen inget fel på den utredningens kvalitet. Den borde de många hundra personerna läsa parallellt med det nya betänkandet, de som ska ge svar på remissen.

Assar Lindbeck-kommissionen, som den också kallas för, var på 200 sidor. Tog upp hela den svenska ekonomin med samma huvudsyfte som i dagens kommission: Tillväxt, men Lindbecks var mycket bredare i sin ansats. Dagens kommissions-rapport är på 600 sidor, och inte alls heltäckande. Många av de viktigaste frågorna för tillväxten kommer först i slutrapporten: Digitaliseringen, entreprenörskap, den högre utbildningen och forskningen, artificiell intelligens, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, energi, handel, kriminalitet, offentlig upphandling och grön industriomställning. Och flera andra områden också.

Nu ska den här nya utredningen, med sina 600 sidor, som inte berör ens hälften av de områden som kommissionen ska täcka in, ut på remiss. Där kommer hundratals offentliganställda, och lika många i organisationer som berörs, läsa, och tycka till. Sedan ska allt behandlas av regeringskansliet, i olika departement, för att sedan gå till Lagrådet, därefter behandlas igen av regeringskansliet och så skrivs en proposition till riksdagen, där utskotten ska behandla förslagen och sedan ska beslut fattas av riksdagen.

Samma behandling kommer att ske med slutbetänkandet, som kommer hösten 2025. Är det någon som tror att de här förslagen hinner få någon effekt förrän om fyra – fem år? Så här går det till i Långbänkens Sverige.

Upprepar vad jag skrev tidigare: Assar Lindbeck-kommissionen tog inte ens fyra månader på sig. Men de arbetade på heltid.

Vad föreslår då Produktivitetskommissionen? “Goda möjligheter till ökat välstånd” är titeln på delbetänkandet. (Länk för Dig som är intresserad).

Genomgående för delbetänkande är att EU inte fungerar och att Sverige fungerar ännu sämre. Vi hade en hygglig utveckling från mitten på 1990-talet, när Göran Persson trädde till och man kunde nyttja Lindbeck-kommissionens förslag och genomföra många. Fram till finanskrisen 2007, då Fredrik Reinfeldt, tillsammans med Anders Borg, regerade Sverige. Då ökade BNP med 3 procent årligen. Sedan blev det en ökning med låga 1 procent, där Sverige ligger och skvalpar i EU, med sämst BNP-utveckling sedan 2017.

Det är ingen uppmuntrande läsning, men utredningen är lättläst, även om analyser och slutsatser är försiktiga. Man säger inte i klartext vad man anser och vad som behöver göras. Det ska man som politiker-nörd förstå själv.

Det borde riktas en uppmaning till EU: Ni bromsar den ekonomiska utvecklingen. Ni reglerar ihjäl EU och dess länder. En varning på detta tema kom igår i Financial Times i en intervju med Ericssons VD Börje Ekholm. Den intervjun kan läsas på FT, “Ericsson chief warns of overregulation”, men alla har inte möjlighet till detta, så jag tänker återkomma i en ny blogg till budskapet från Ekholm. Som dessutom stöds av hela det europeiska näringslivet.

Utredningen talar om “en större investeringsbudget”, men jag kan inte se att man vill ha en kapitalbudget som skulle underlätta. Detta kanske kommer. När det gäller transport-infrastrukturen är utredningen för försiktig. Den säger att denna är “väl utbyggd i Sverige”. Vi som åkt tåg ellr läst om Malmbanan kan nog inte hålla med.

Sedan kommer vi till regelförenkling, som utredningen tar upp. Man menar att reglerna för näringslivet är alltför betungande, och det är ju bara förordet vill jag säga. Utredningen har räknat fram att regelbördan i Sverige kostar företagen hela 400 miljarder per år. Föreslår att Ekonomistyrningsverket ska ta över från Tillväxtverket, som idag har en tillsynsuppgift. I andra länder ligger denna uppgift på högsta nivå, i USA direkt under presidenten.

Så kommer utredningen fram till tillståndsprocesserna som är för långa. Osäkerheten betydande också. Här vill man få en “gräddfil” för elledningar, där skräckexemplet, som bloggen uppmärksammat, är 10 år tillståndsprövning för 10 mils kraftledning.

Dessutom efterfrågar man en ny utredning som skulle analysera tillståndsgivningen från ett större samhällsekonomiskt perspektiv. Varför gör inte utredningen det själva? Säg som det är: Låt inte samerna stoppa alla gruvor.

Fri hyresprissättning vid nybyggnation förslås också. Det är förvisso 80 år för sent, men bättre sent än aldrig.

Sedan säger kommissionen att det finns “betydande potential för produktivitetsökningar i offentlig sektor”. Även detta har sedan länge varit en självklarhet, för oss som försökt följa den alltmer svällande byråkratin.