Satsa på styrkeområdena, en ny trend i EU och Sverige – ja i hela världen

Vad skall politiken göra för näringslivet? Bara ordna goda villkor för entreprenörer och befintliga företag? “Duka bordet”, som Urban Bäckström uttrycker det. Eller hjälpa till med forsknings- och teknologiutveckling och medverka till riskkapital-finansiering? Att grundforskning är något som offentliga sektorn måste ta huvudansvar för har länge varit självklart. Men idag kommer frågan om ett lands “styrkefaktorer” inom t ex olika branscher. Det är i fokus idag världen över.

Med EU:s Horizon 2020 har EU tagit ett stort steg i den riktningen. Men med de stora utmaningarna som mål. Bl a genom att låta offentliga insatser stödja en utveckling i Europa som syftar till att tillverkningsindustrin skall gå från 15 procent av BNP idag till 20 procent år 2020. Den genomgripande studie som skall möjliggöra förverkligandet av denna målsättning heter Key Enabling technology, eller KET.

I Sverige följer vi en liknade utveckling, som regeringens FoI-proposition 2012 introducerade. Detta förverkligas nu genom Vinnovas Strategiska Innovationsområden. Här skall styrkeområden i Sverige få stöd och kunna utvecklas. Samverkan är en svensk paradgren, men Sverige kan bli bättre på att utnyttja denna konkurrensfördel. Vi skall därför kraftsamla kring Sveriges attraktionskraft som forskning- och innovationsland och där fokusera på ett antal styrkeområden. Nu utvecklas Innovationsagendor och Innovationsprogram, byggd på de stora belopp som FoI-proppen anvisade.

Redan på 90-talet fanns ett liknade program i USA,  Advanced Technology Program, ATP. Detta var en del i vad den stora institutsjätten NIST utvecklade. Programmet höll på en bra tag in på 2000-talet, men har nu upphört. Annat har dock kommit i dess ställe.

Min egen reflektion är att de generella spelreglerna, alltså regelverk och skatter,  är absolut viktigast för vår dynamiska innovationsutveckling. Inte tu tal om den saken. Men, staten får inte kapitulera inför den globala konkurrensen. Länder i hela världen utvecklar nu en “ny industripolitik”, för att använda ekonomiprofessorn Phillipe Aghions uttryck. Hans rapport för Bryssel tankesmedjan Breugel “Rethinking Industrial Policy” är inte bara läsvärd utan ett måste för den som är beslutsfattare idag.

Snart kommer OECD med en rapport om Sydkorea som lag kan lova blir läsvärd. (Jag har läst ett preliminärt utkast). Den nya politiken i Sydkorea går under beteckningen “The Creative Economy“.

Vill Du få ett utomordentligt perspektiv på innovations-satsningarna i andra länder: Gå in på OECD:s och Världsbankens gemensamma hemsida, The Innovation Policy Platform. Det är fortfarande en beta version, men det kommer in nya sidor och sökmöjligheter dagligen. Nu finns t ex både Sverige och Sydkorea där. Fullt utbyggd blir denna plattform en fantastisk källa att ösa ur. För att se hur olika policy åtgärder fungerar etc.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Satsa på styrkeområdena, en ny trend i EU och Sverige – ja i hela världen

  1. Att satsa på utvalda styrkeområden är inget nytt men har kanske varit bortglömt en tid.
    Sverige har hittills lyckats ganska bra.
    Exempel,
    ESS lyckades Sverige få till Lund,Stort europeiskt samarbete inom Material,Biologi och medicin med hjälp av neutroner.Miljardprojekt.
    EUs Grafen projekt sk Flaggskeppet på 10tals miljarder över tio år gick till Chalmers som sammanhållande ledare.
    EUs stora forskningsprojekt om Hjärnan gick till Karolinska som sammanhållande.

    Förträffligt,men nu gäller det att utforma strategi för kommersialiseringen.
    Detta är vanligtvis amerikanarna bättre på.
    Vi brukar vara alltför akademiska.Det räcker inte med att bara publicera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.