Tyvärr finns det inte PISA-studiersom mäter högskolestudierna, men allt tyder på att resultatet inte skulle bli förödande. Det visar en studie som Svenskt Näringsliv låtit göra. Den mäter starttid, genomloppstid och etableringstid. Dvs när man börjar högskolestudierna, hur långa dessa är och när man kommer ut i arbetslivet.
Dokumentation och statistiken är så dålig, så bara att få tag på denna så krävdes det 8 månaders arbete. Man får nästan intrycket att vi har kommit ut på ett politiskt känsligt område…… (Många ska in och ut, men kvaliteten är inte viktig)
Den 50 sidor långa rapporten “Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?” är nummer 6 i “Ett utmanat Sverige “, som Svenskt Näringsliv arbetat fram i syfte ge en reformagenda för ett bättre Sverige.
Vad visar den intressanta studien? Svaret är i korthet:
- På 25 år har etableringsåldern ökat med mellan 6 och 10 år (Arbetsinträdet för mer än 75% av årsgruppen är förvärvsarbetande))
- Antalet registrerade studenter har fördubblats på 25 år, från 200.000 till 400.000
- Etableringsåldern för högskolestuderande är nu 30.5 år.
- Högskoleutbildades etableringsinträde är i Sverige 2 år senare än i Norge och Danmark
Vad behöver göras för att öka på genomströmningen i högskolan? Några åtgärder:
- Öka prestationskravet på på poäng från 62,5% till 75% första läsåret
- Öka prestationskravet för att få fulla studiedel
- Ge en examensbonus på 50.0000 för de som klarar normaltiden
- Inträdesprov till högre utbildning, så att bara kvalificerade antages
Vad skulle en sådan här insats betyda för den enskilde och för Sverige` Jo:
- Bättre livslön och högre pension
- BNP skulle öka med 62 miljarder årligen
- Skatteintäkterna skulle ökla med 25 miljarder årligen
- Både privat och offentlig sektor skulle kunna få kompetent personel.
PS Det finns en PISA-studie från i våras som visar hur bra Sverige och Finland är på att utbilda barn och unga. Vi är sämst i hela OECD.