Entreprenörskapsutredningen fick inte i uppgift att förslå justeringar i det svenska skattesystemet, men väl en möjlighet att belysa hur det ser ut i omvärlden. Så har utredningen gjort, och säger i sin inledning att om politikerna inte tar intryck:
”då riskerar (vi) på sikt att urholka konkurrens- och attraktionskraften i Sverige”
Hoppas att politikerna förstår.
Vad säger då utredningen om Sverige jämfört med omvärlden på skatteområdet? Jo, man börjar med att påpeka att skatternas nivå och struktur har stor betydelse i framtiden och är “ett kraftfullt instrument” som påverkar individerna. “Skattemiljön är sannolikt det viktigaste ramvillkor” för entreprenörskapet. (Men trots detta får utredningen inte ge skarpa förslag, det är något underligt. För att uttrycka det milt)
Det är mindre klokt att hårdbeskatta de tillväxtfaktorer som påverkar investeringar i forskning, utbildning, entreprenörskap och andra faktorer som indirekt påverkar dessa (genom t ex inlåsningseffekter). Höga skattenivåer och generösa transfereringssystem tenderar att minska incitament för entreprenörskap, Om skattesystemet upplevs som krångligt minskar viljan att starta företag ytterligare, påpekar utredningen.
Enligt Världsbankens “Ease of Doing Business”, som jämför 189 länder, kommer Sverige på plats 37, när det gäller “Paying taxes”. Våra nordiska grannländer hamnar bland de 20 främsta nationer på detta område. Skattetrycket i Sverige var 2014 42,7 procent. Genomsnittet i OECD var 34,2. En enkel korrelation visar ett negativt samband mellan entreprenörskap och totalt skattetryck.
När det gäller bolagsskatt, som är viktig ur tillväxtsynpunkt, så har Sverige hittills hängt med, men andra länder förbereder nu ytterligare sänkningar. Något som Sverige måste se upp med.
Höga kapital- och utdelningsskatter leder till inlåsningseffekter och är negativ för den förväntade avkastningen på entreprenöriella satsningar. Den höga nivån på fåmansbolagsbeskattningen har kritiserats länge för att missgynna aktivt ägande. Det förefaller “en anomali att ägare som tillför kompetens till bolag skattas högre än passiva ägare”. säger utredningen barskt.
Utredningen påpekar att snabbväxande företag har stort behov av att attrahera kapital och kompetens. De är ofta sammankopplade. Höga skatter på kompetens försvårar rekrytering av specialiserad arbetskraft, särskilt om detta inte kan kompenseras av instrument som personaloptioner.
utredningens resonemang om behovet av personaloptioner är så pedagogiska att de kommer i nästa blogginlägg om utredningens förslag. (De bör läsas särskilt noggrant av Mikael Damberg och hans chef)