För att partiledarna ska få perspektiv på vad de gör, så borde Talmannen idag ge dem i uppdrag att läsa Martin Wolfs artikel i Financial Times i helgen, “The price of populism”. Det är en genomgång av tre viktiga böcker om reaktionen mot eliten (populism) som hotar den liberala demokratin och global kapitalism. Wolf frågar om lösningen är ekonomiska reformer.

Populismen är en revolution emot etablissemanget, sammanfattar Wolf. Rötterna till denna utveckling finns i “en kombination av ekonomisk osäkerhet, hot mot nationella värden och ett lomhört politiskt system” (min översättning). Populismen “kan dämpas av ekonomiska och politiska reformer som tar itu med de drabbades oro”

De tre böckerna som Martin Wolf recenserar en gemensam analys, men åtgärderna kan skilja sig åt något. Det vore kanske för mycket att begära att partiledarna ska läsa alla tre böckerna omedelbart, men förutom FT-artikeln är det Berry Eichengreens bok “The Populist Temptation” som borde läsa först, innan man bildar regering. (Använder man min länk till Amazon.com.uk torde boken vara här på 4-5 dagar)

De två andra böckerna är Charles Dumas med boken “”Populism and Economics“, som har ett makroperspektiv, och inte så mycket av reformer som Eichengreen. Den tredje boken är skriven av Robert Kuttner med den provocerande titeln “Can Democracy Survive Global Capitalism?” Ett perspektiv till vänster, som vill sätta kapitalismen i bur. Men den bör ändå läsas som en motvikt till de marknadsekonomiskt inriktade böckerna, med sina andra ingångsvärden på utvecklingen.

Den excellente Martin Wolf, som är FT:s ekonomiska chefs-kommentator ger i den stora FT-artikeln en analys i fem viktiga punkter, baserad på böckerna. Dessa viktiga punkter fångar upp mycket av den reformagenda som en ny svensk regering måste ha. Så jag tänkte återkomma senare i veckan med den listan.

Ovanstående FT-artikel av FT:s Martin Wolf, och de ledande ekonom-forskarnas analyser kan sägas koka ned till följande, omsatt till svensk inrikespolitik:

• Dagens populistiska strömning (läs SD) beror på de etablerade partiernas oförmåga
• Botemedlet heter ekonomiska reformer, som tar fatt i de misstag som de etablerade partierna tidigare gjort
• Det är farligt att låta stora väljargrupper få känslan av de står utanför
• Alla tre ovanstående punkter borde de etablerade partierna medge öppet för att minska känslan av utanförskap hos stora väljargrupper och därigenom dämpa reaktionen mot etablissemanget