Vad ska man säga: Ukraina fortsätter att imponera och Ryssland får det allt svårare

Ukraina har i natt slagit ut en rysk högkvalificerad flyg-radar av typen Nebo-M med hjälp av en amerikansk ATACMS-robot enligt Ukrainas generalstab. Priset på radarn torde vara över en miljard svenska kronor. Ryssland ska ha få sådana system. Ukrainas säger att utslagningen av systemet kommer skapa en luftkorridor för ukrainska kryssningsrobotar mot militära mål i de ockuperade områdena.

 Den ryska flygbasen i Borisoglebsk i Voronezj Oblast har också bombats i natt  Där finns, eller fanns, ett antal tunga attackplan av typen Su-34 och en annan flygplanstyp på plattan där brand uppstod. Det planet är troligen av jakttyp.

Ryssland genomförde ett försök till massiv terrorbombning natten till torsdagen med 105 iranska Shahedrobotar. Av dessa sköts 78 ner. Av de återstående flög en in i Belarus och 23 stycken störtade i Ukraina, förmodligen utstörda av telekriget. Det betyder att av 103 robotar träffade tre sina mål, vilka är inte känt nu.

Ryssland har i september månad ett rekordstort bruk av Shahedrobotar, med 1 331 avfyrade mot Ukraina enlligt Kyiv Post. Enligt den ryska propagandan så blev det även rekord för ukrainska robotar mot Ryssland, där Kreml påstår att man sköt ner 886 drönar-robotar. (Alla) Vi vet dock att ryssarna ljuger. För effekterna av de ukrainska drönarna kan konstateras.

Ukraina har skickat in drönare också. Hur många vet bloggen inte, men säkert uppemot ett tusental under september månad. Ukraina är mycket effektivare än Ryssland i sin användning av drönare och träffar strategiska mål, som stora ammunitionsdepåer de senaste veckorna. Ryssland får se de flesta drönarna och missilerna nedskjutna och få militära mål träffas. Däremot idkar Ryssland terror och mord på civilbefolkningen, helt medvetet, vilket är krigsbrott.

På en internationell Ukrainsk konferens på tisdagen i Kiev deltog hela 280 försvarsföretag från många länder.Där sa president Volodymyr Zelensky att Ukraina har ökat sin vapenproduktion sex gånger på dryga två år. Tillverkar nu 25 gånger mer artilleri- och granat-ammunition än vad det gjorde under hela 2022. Det totala antalet drönare som nu kan produceras årligen i Ukraina är hela 4 miljoner. Därav är 1,5 miljoner redan kontrakterade.

Ukraina har också tagit fram en helt ny vapenklass – långdistansmissil-drönaren “Palianytsia”. Andra typer av våra långdistansdrönare är också på väg.  Vår nya ballistiska missil “Neptunus” är imponerande, har testats med framgång. Sjödrönare, som redan finns på förband, skyddar sedan länge med framgång Ukraina i Svarta Havet.

Allt detta visar att Ukraina nu får en egen vapenindustri som på sikt kan klara sig på egen hand. Drönarna är fortfarande steget före Rysslands, liksom electronic warfare-systemet.

När Ryssland härjat, se bild. Ett land som man vill få som partner, här Vovtjansk: Inte underligt att alla ukrainare hatar ryssar. Anser dem vara ett mördarfolk. Två procent gör dock inte detta (de kanske är förvirrade, gamla eller förstår inte frågan).

Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) genomförde en cyberattack mot för den ryska finansindustrin igår De ryska stor-bankerna Alfa-Bank och Otkritie Bank, liksom Rostelecom, som är Rysslands största digitala plattform, var måltavlor. Attacken stängde ner bankernas mobilapplikationer och onlinebanksystem samt finansinstitutens interna tjänster.

Ukrainska hackare har regelbundet attackerat ryska online-plattformar efter Rysslands invasion av Ukraina. Detta känns, för det påverkar hela Ryssland. (Men det är ingen nyhet för svenska medier)

 Dagens Nyheter har en skarp ledare idag som sågar The Economist om att Ukraina måste kapitulera och  ge upp ockuperat territorium. Något som bloggen beskrev i tisdags.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.