Ryssland har nästlat sig in lite varstans, och man får lätt intrycket att Putin gjort två riktiga kap: The Economist och Financial Times. I vart fall måste Vladimir Putin applådera och skratta, både för sig själv och sina medarbetare.

Dessa två artiklar andas en positiv inställning till Ryssland och ger en motsvarande negativ beskrivning av Ukraina.

Financial Times idag den 1 oktober: ““Ukraina faces its darkest hour”

The Economist den 26 september: “The war is going badly. Ukraine and its allies must change course”

Dessa två vilseledande artiklar riskerar att negativt påverka kriget. Nu får Putin och hans kriminella gäng mycket ammunition för den falsifierade propaganda som Ryssland bedriver. Den ukrainska krigsviljan och moralen, som varit klart bättre än den ryska, får sig en törn. Utländska politiker, som idag kraftigt stödjer Ukraina får sig en tankeställare: Är det så här dåligt, ska vi inte tvinga Zelensky att inleda fredsförhandlingar? Något som Ryssland längtar efter, då landet får tid att bygga upp sin militära produktion och träna sina soldater, med ett möjligt nytt, tredje krig, i sikte.

Financial Times säger:

• Redovisar bara ukrainare som vill ge upp, trots att det rimligen är en majoritet som vill stoppa ryssen (som torterar, begår våldsbrott och plundrar)
• Tidningen nästan utgår ifrån att Trump vinner valet i USA och tvingar fram en dålig kompromiss för Ukraina
• Beskriver Zelenskys USA-besök som misslyckat, även om det “inte var en katastrof”.
• Påstår att Zelensky “övertalade” Trump att möta honom, trots att det kanske var tvärtom. Inte så att Trump “räddade hand besök”, som tidningen påstår.
• Trump förstod att ett uteblivet möte med Zelensky skulle vara kraftigt negativt för honom hos den majoritet i USA som står på Ukrainas sida
• Ukrainas segerplan, som utgår ifrån styrka, imponerade inte på amerikanarna, påstår FT, vilket kan ifrågasättas. Frågan är om svaghet och kapitulation är vad USA:s vill ha.
• Det enda som Putin förstår är styrka. Det tror jag att USA är medvetet om.
• FT redovisar en opinionsmätning från i sommar, som bloggen beskrivit tidigare, som skulle visa att ukrainarna nu vill avstå områden till Ryssland, trots att studien visar på motsatsen.
• Det finns ytterligare bedömningar och uttryck i FT:s artikel som är klart nedsättande för Ukraina och positiva för Ryssland.

Så har vi The Ecomist, som påstår följande:

• “Om Ukraina och dess västerländska supportrar ska vinna måste de först ha modet att erkänna att de förlorar”. Vilket underligt resonemang, Putin förstår bara styrka.
• Att kriget går dåligt för Ukraina, trots att det är ett stillastående krig vid fronten, där Rysslands enorma granat-beskjutning och köttvågor av soldater, bara har tagit marginella områden
• Påstår på fullt allvar att Ukraina har förlorat kriget, trots att de i stället har visat sin motståndskraft. Som mest hade Ryssland hela 30 procent av Ukraina ockuperat, nu är området cirka 17 procent.
• Ryssland har däremot förlorat kriget. Det har gällt att få in Ukraina i den ryska hemisfären – politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Men Putins agerande har uppnått motsatt effekt. Befolkningen i Ukraina anser att deras framtid ligger i Väst, inte i Ryssland
• Den nya fronten, inne i Ryssland, som Ukraina skickligt öppnat, är förödande för Ryssland. Landet har blivit importör av petroleumprodukter, mot exportör tidigare, då minst ett dussin raffinaderier slagits ut eller kraftigt skadats.
• Senaste tiden har Ukraina bombat vapendepåer, som slagit ut ammunition för månader av krig. Så kraftiga att världen noterade hela 18 “jordbävningar” vid ett tillfälle.
• De omfattande bombningarna av energistrukturen i Ukraina, med stora problem till vintern, är ett skäl att kapitulera enligt The Economist (Undrar vilka människor som arbetar där)
• Anger underligt nog på slutet av sin artikel vad Ukraina och Väst måste göra för att inte förlora. Denna artikel blir ingen klok på, annat än Vladimir Putin som skrattar och mår väl.

Vilket otroligt ansvar The Economist och Financial Times har.

Ryssland och Vladimir Putin kunde inte drömma om två bättre bundsförvanter än The Economist och Financial Times. Det är bara att hoppas att Ukraina kan stå emot och att Västvärldens politiker förstår att en kapitulation vore det allra sämsta för oss, för framtiden och för friheten. I stället måste man, som Zelenskys fredsplan går ut på, visa styrka mot Ryssland och Putin. Det enda de förstår.

Dessutom, vilket är viktigt: Det är mycket sämre i Ryssland än vi vet. Utan journalister från Väst på plats, och med en total munkavle på Rysslands medialandskap, så kommer ingenting ut av den skada och oro som finns i Ryssland idag. Västerländska medier redovisar i stället för de verkliga läget i Ryssland – som de har svårt att greppa – den propaganda som Ryssland och Putin sänder ut. Ska Ryssland få vinna mot oss alla genom att vi accepterar den lögnaktiga propagandan?

PS Tysklands förbundskansler Olaf Scholz (SPD) kan komma försöka nå direktkontakt med Rysslands president Vladimir Putin för första gången på  två år. Die Zeit fick reda på detta från regeringskretsar. Möjligheten till ett telefonsamtal på tröskeln till G20-mötet i Brasilien i november övervägs. detta kan delvis bero på att Putin, för första gången sedan kriget startade, börjat tala om en fredsdialog. En kontakt måste rimligen tas förr eller senare. En viktig fråga är dock vem som kan tala ett rakt och tydligt språk som Putin förstår.