Nu finns det ett Återställningsprogram för Europa, som EU-kommissionen förslagit. Det är på 750 miljarder euro. Sverige utgör tillsammans med Österrike, Nederländerna och Danmark “De Fyra Snåla” – De “frugala”. Det verkar som om några av dessa nu backar och förstår att en viss generositet krävs i dessa utsatta tider. Inte minst från länder som har råd, som Sverige.
Frågan gäller om merparten ska vara lån eller direkt stöd till investeringar och strukturella förändringar. Det skulle inte förvåna mig om Stefan Löfven blir den ende som hårdnackat säger nej till Återställningsprogrammet. Hans insikter, smidighet och ledarskap verkar inte vara påfallande.
Det sägs att återställningsprogrammet är så gigantiskt. Hur mycket ör 750 miljarder euro? Jo, en och en halv årlig svensk BNP. Eller cirka 4 procent av EU:s årliga BNP. Nog har vi råd att låta merparten vara stöd, som går till i huvudsak långsiktiga investeringar? Med krav.
Det är EU:s och Sveriges industriella framtid som står på spel. Och vår välfärd. Vår export till EU-länderna är mer än 60 procent och vår import är ännu större, som andel av importen ungefär 70 procent.
Idag skrev industriledare och fackföreningsföreträdare på DN Debatt “Återstart av hela Europa krävs för återstart av Sverige”. Artikeln betonar vikten av att återställningsprogrammet för EU kan genomföras. Underförstått så får Sverige inte vara Snåljåpen. I artikeln sägs ingenting om att insatsen i första hand bör vara bidrag och inte lån, men det menar skribenterna.
Säkert gör företagsledare som Carl-Henric Svanberg, ordförande för Europas storföretagsledare, ERT, vad han kan för att övertyga Stefan Löfven. På fredag får vi reda på hur det går. Då har EU;s stats och regeringschefer möte, digitalt. Det skulle varit ett fysiskt möte, men bara för några dagar ändrades detta. Jag tror Löfven backar.
På fredag ska Snåljåpen uppträda igen i EU, det gäller dess långtidsbudget. Även där är Sverige en av de snålaste, trots att EU-budgeten bara ligger på cirka 1 procent av den Europeiska BNP-n. Sparsam rätt, men att hindra utvecklingen kan inte vara det.
Hej!
Alla länder har krigat mot det kinesiska viruset. All infrastruktur står kvar orörd.
Varje land har ersättningsprogram för “stillaståendet”. Men att finansiera investeringar i industrin och en bättre sjukvård är det upp till varje land att stå för.
De finns ett annat virus som kan dödas och betala notan. Byråkrati i varje land kan avvecklas. EU och FN i stort har inte bidragit med något positivt i krisen. Dags att avveckla det mesta och framför allt dubbelarbetet mellan EU och Europarådet.
Ingen politiker har tagit upp denna möjlighet. De vill ha “allt som vanligt” För att inte störa röstboskapen. Exempel. Byråkratin i sjukvarden sysselsätter 34% i Frankrika och bara 24% i Tyskland…och I Sverige?
Det är lustigt att det alltid är Sverige som “har råd”. Grekland, Italien, Spanien och Irland har Europas lägsta skuldsättning bland hushållen. Danmark, Sverige och Nederländerna har de högsta, sex, fyra respektive tre gånger så stora som Italiens. Nu ska alltså länder som har stabila finanser genom att de beskattar sina medborgare subventionera regeringar som inte vill beskatta sina medborgare. Vi ska än en gång finansiera Berlusconi et als valkampanjer. Hurra!
Tycker din fundering är rätt. Vi i Sverige har inom vanliga löntagare och invandrare höga skulder – staten bättre men inte så vi har råd till vad som helst.
De som inte många tänker på att vi har “beviljat oss” mycket som skall betalas och de går inte bort med virus – de ligger kvar – andra länder kanske inte lovat i samma sträckning ?
Räkna i EU från 2015 på Grekland som lurad sig in i EU och aldrig kommer kunna återbetala är ett problem.