SNS hade påpassligt idag ett seminarium med Ilmar Reepalu., som presenterade Välfärdsutredningens förslag. Med tre opponenter samt en fullsatt lokal, som alla tycktes tillhöra opponenterna också. Men så var det nog inte riktigt, men nästan. De delar av utredningens sekretariat som var där har förmodligen en positiv uppfattning av utredningen, men till och med experter som arbetat för utredningen tar ju avstånd, så man kan inte vara säker. “Ordning och reda i välfärden“ är titeln på utredningen, på 851 sidor.

Reepalu avfärdade på SNS-seminariet kvalitetskrav, som alternativ till vinsttak, för detta kräver “för stora administrativa kostnader”. Detta samtidigt som utredningen nu håller på med sitt andra delbetänkande, som just ska behandla kvaliteten. Detta går inte ihop. Nästa betänkande om kvaliteten på välfärdstjänsterna baseras på ett tilläggsdirektiv efter kraft från riksdagen.

Vad Ilmar Reepalu vidare sade, för att motivera vinsttaket, var att avkastningen på kapitalet i välfärdsbolagen är för hög, övervinster. Men vad han inte noterar eller förstår är att dessa tjänsteföretag har så lite kapital, ibland negativt, att avkastningen blir astronomisk.

Tillståndsprövning är något som bör införas, enligt Reepalu. Men då undantar man offentlig sektor, där behovet av förhöjd kvalitet torde vara  störst. Alla studier som gjorts, både på skolor och vårdföretag, tyder på att de privata är något bättre. Kanske inte mycket, men bättre. Och så finns det kommunala som är riktigt dåliga, tydligen. Och varför ska inte kraven på kvaliteten där vara lika stor som bland de privata utförarna. Detta tyder på att det inte är kvaliteten som utredningen vill förbättra, utan kratta i den ideologiska manegen.

Här finns en länk till seminariet, som finns på video (1.5 timmar).

Läs dagens debattartikel i Dagens Industri om Välfärdsutredningen, med Leif Östling, Rune Andersson och Dan Olofsson bland skribenterna.

En artikel i DN, Reepalus vinsttak kan vara olagligt” av Johan Schück ger en bra beskrivning av seminariet.

.